Presens particip; perfect particip; supinum - arrenderande - arrenderad - arrenderat Presens - arrenderar - arrenderar - arrenderar - arrenderar - arrenderar - arrenderar Preteritum - arrenderade - arrenderade - arrenderade - arrenderade - arrenderade - arrenderade Futurum - ska arrendera - ska arrendera - ska arrendera - ska arrendera - ska arrendera - ska arrendera Konditionalis I - skulle arrendera - skulle arrendera - skulle arrendera - skulle arrendera - skulle arrendera - skulle arrendera Perfekt - har arrenderat - har arrenderat - har arrenderat - har arrenderat - har arrenderat - har arrenderat Pluskvamperfekt - hade arrenderat - hade arrenderat - hade arrenderat - hade arrenderat - hade arrenderat - hade arrenderat Futurum exaktum - ska ha arrenderat - ska ha arrenderat - ska ha arrenderat - ska ha arrenderat - ska ha arrenderat - ska ha arrenderat Konditionalis II - skulle ha arrenderat - skulle ha arrenderat - skulle ha arrenderat - skulle ha arrenderat - skulle ha arrenderat - skulle ha arrenderat Imperativ - - - arrendera - - - - - arrendera - -