Presens particip; perfect particip; supinum - argumenterande - argumenterad - argumenterat Presens - argumenterar - argumenterar - argumenterar - argumenterar - argumenterar - argumenterar Preteritum - argumenterade - argumenterade - argumenterade - argumenterade - argumenterade - argumenterade Futurum - ska argumentera - ska argumentera - ska argumentera - ska argumentera - ska argumentera - ska argumentera Konditionalis I - skulle argumentera - skulle argumentera - skulle argumentera - skulle argumentera - skulle argumentera - skulle argumentera Perfekt - har argumenterat - har argumenterat - har argumenterat - har argumenterat - har argumenterat - har argumenterat Pluskvamperfekt - hade argumenterat - hade argumenterat - hade argumenterat - hade argumenterat - hade argumenterat - hade argumenterat Futurum exaktum - ska ha argumenterat - ska ha argumenterat - ska ha argumenterat - ska ha argumenterat - ska ha argumenterat - ska ha argumenterat Konditionalis II - skulle ha argumenterat - skulle ha argumenterat - skulle ha argumenterat - skulle ha argumenterat - skulle ha argumenterat - skulle ha argumenterat Imperativ - - - argumentera - - - - - argumentera - -