Presens particip; perfect particip; supinum - anvisande - anvisad - anvisat Presens - anvisar - anvisar - anvisar - anvisar - anvisar - anvisar Preteritum - anvisade - anvisade - anvisade - anvisade - anvisade - anvisade Futurum - ska anvisa - ska anvisa - ska anvisa - ska anvisa - ska anvisa - ska anvisa Konditionalis I - skulle anvisa - skulle anvisa - skulle anvisa - skulle anvisa - skulle anvisa - skulle anvisa Perfekt - har anvisat - har anvisat - har anvisat - har anvisat - har anvisat - har anvisat Pluskvamperfekt - hade anvisat - hade anvisat - hade anvisat - hade anvisat - hade anvisat - hade anvisat Futurum exaktum - ska ha anvisat - ska ha anvisat - ska ha anvisat - ska ha anvisat - ska ha anvisat - ska ha anvisat Konditionalis II - skulle ha anvisat - skulle ha anvisat - skulle ha anvisat - skulle ha anvisat - skulle ha anvisat - skulle ha anvisat Imperativ - - - anvisa - - - - - anvisa - -