allmän [v]
- befürworten
ålägga [v]
- auferlegen
- gebieten

allmän [v]
- advocate
ålägga [v]
- enjoin
- order [formal]

allmän [v]
- recommander
ålägga [v]
- enjoindre
- ordonner
- commander

allmän [v]
- raccomandare
ålägga [v]
- ingiungere
- ordinare
- comandare

allmän [v]
- abogar por
- recomendar
ålägga [v]
- imponer
- ordenar
- mandar

allmän [v]
- aanbevelen
ålägga [v]
- opleggen
- bevelen

allmän [v]
- defender
ålägga [v]
- impor
- ordenar

förorda [v]
- rekommendera
- tala för
- lägga ett gott ord för
- anförtro
- påbjuda
- ålägga

Presens particip; perfect particip; supinum
- anbefallande
- anbefalld
- anbefallt
Presens
- anbefaller
- anbefaller
- anbefaller
- anbefaller
- anbefaller
- anbefaller
Preteritum
- anbefallde
- anbefallde
- anbefallde
- anbefallde
- anbefallde
- anbefallde
Futurum
- ska anbefalla
- ska anbefalla
- ska anbefalla
- ska anbefalla
- ska anbefalla
- ska anbefalla
Konditionalis I
- skulle anbefalla
- skulle anbefalla
- skulle anbefalla
- skulle anbefalla
- skulle anbefalla
- skulle anbefalla
Perfekt
- har anbefallt
- har anbefallt
- har anbefallt
- har anbefallt
- har anbefallt
- har anbefallt
Pluskvamperfekt
- hade anbefallt
- hade anbefallt
- hade anbefallt
- hade anbefallt
- hade anbefallt
- hade anbefallt
Futurum exaktum
- ska ha anbefallt
- ska ha anbefallt
- ska ha anbefallt
- ska ha anbefallt
- ska ha anbefallt
- ska ha anbefallt
Konditionalis II
- skulle ha anbefallt
- skulle ha anbefallt
- skulle ha anbefallt
- skulle ha anbefallt
- skulle ha anbefallt
- skulle ha anbefallt
Imperativ
- -
- anbefall
- -
- -
- anbefall
- -