tron [v]
- abdanken

tron [v]
- abdicate

tron [v]
- abdiquer

tron [v]
- abdicare

tron [v]
- abdicar

tron [v]
- abdiceren
- aftreden
- troonsafstand doen

tron [v]
- abdicar

nedlägga kronan [v]
- frånsäga sig tronen
- avgå
- avsäga sig
- avträda
- avhända sig makten
- demissionera

Presens particip; perfect particip; supinum
- abdikerande
- abdikerad
- abdikerat
Presens
- abdikerar
- abdikerar
- abdikerar
- abdikerar
- abdikerar
- abdikerar
Preteritum
- abdikerade
- abdikerade
- abdikerade
- abdikerade
- abdikerade
- abdikerade
Futurum
- ska abdikera
- ska abdikera
- ska abdikera
- ska abdikera
- ska abdikera
- ska abdikera
Konditionalis I
- skulle abdikera
- skulle abdikera
- skulle abdikera
- skulle abdikera
- skulle abdikera
- skulle abdikera
Perfekt
- har abdikerat
- har abdikerat
- har abdikerat
- har abdikerat
- har abdikerat
- har abdikerat
Pluskvamperfekt
- hade abdikerat
- hade abdikerat
- hade abdikerat
- hade abdikerat
- hade abdikerat
- hade abdikerat
Futurum exaktum
- ska ha abdikerat
- ska ha abdikerat
- ska ha abdikerat
- ska ha abdikerat
- ska ha abdikerat
- ska ha abdikerat
Konditionalis II
- skulle ha abdikerat
- skulle ha abdikerat
- skulle ha abdikerat
- skulle ha abdikerat
- skulle ha abdikerat
- skulle ha abdikerat
Imperativ
- -
- abdikera
- -
- -
- abdikera
- -