allmän [v]
- schwanken
- wanken
- taumeln
gående [v]
- taumeln
- torkeln
- wanken

allmän [v]
- teeter
gående [v]
- reel
- stagger
- totter

allmän [v]
- chanceler
gående [v]
- tituber
- chanceler

allmän [v]
- barcollare
- vacillare
gående [v]
- barcollare
- vacillare

allmän [v]
- titubear
- tambalearse
gående [v]
- tambalearse
- tambalear

allmän [v]
- wankelen
gående [v]
- wankelen
- waggelen

allmän [v]
- vacilar
- balançar
gående [v]
- cambalear
- cambar
- bordejar
- titubear

vara opålitlig [v]
- krångla
- slingra
- inte kunna bestämma sig
vackla [v]
- stå ostadigt
- ragla
- kryssa
- kränga

Presens particip; perfect particip; supinum
- vinglande
- vinglad
- vinglat
Presens
- vinglar
- vinglar
- vinglar
- vinglar
- vinglar
- vinglar
Preteritum
- vinglade
- vinglade
- vinglade
- vinglade
- vinglade
- vinglade
Futurum
- ska vingla
- ska vingla
- ska vingla
- ska vingla
- ska vingla
- ska vingla
Konditionalis I
- skulle vingla
- skulle vingla
- skulle vingla
- skulle vingla
- skulle vingla
- skulle vingla
Perfekt
- har vinglat
- har vinglat
- har vinglat
- har vinglat
- har vinglat
- har vinglat
Pluskvamperfekt
- hade vinglat
- hade vinglat
- hade vinglat
- hade vinglat
- hade vinglat
- hade vinglat
Futurum exaktum
- ska ha vinglat
- ska ha vinglat
- ska ha vinglat
- ska ha vinglat
- ska ha vinglat
- ska ha vinglat
Konditionalis II
- skulle ha vinglat
- skulle ha vinglat
- skulle ha vinglat
- skulle ha vinglat
- skulle ha vinglat
- skulle ha vinglat
Imperativ
- -
- vingla
- -
- -
- vingla
- -