allmän [v]
- ausmergeln
- abzehren

allmän [v]
- emaciate

allmän [v]
- s'émacier

allmän [v]
- emaciarsi

allmän [v]
- adelgazar
- demacrar

allmän [v]
- uitmergelen
- uitteren

allmän [v]
- emaciar

Presens particip; perfect particip; supinum
- undernärande
- undernärd
- undernärt
Presens
- undernär
- undernär
- undernär
- undernär
- undernär
- undernär
Preteritum
- undernärde
- undernärde
- undernärde
- undernärde
- undernärde
- undernärde
Futurum
- ska undernära
- ska undernära
- ska undernära
- ska undernära
- ska undernära
- ska undernära
Konditionalis I
- skulle undernära
- skulle undernära
- skulle undernära
- skulle undernära
- skulle undernära
- skulle undernära
Perfekt
- har undernärt
- har undernärt
- har undernärt
- har undernärt
- har undernärt
- har undernärt
Pluskvamperfekt
- hade undernärt
- hade undernärt
- hade undernärt
- hade undernärt
- hade undernärt
- hade undernärt
Futurum exaktum
- ska ha undernärt
- ska ha undernärt
- ska ha undernärt
- ska ha undernärt
- ska ha undernärt
- ska ha undernärt
Konditionalis II
- skulle ha undernärt
- skulle ha undernärt
- skulle ha undernärt
- skulle ha undernärt
- skulle ha undernärt
- skulle ha undernärt
Imperativ
- -
- -
- -
- -
- -
- -