överenskommelse [v]
- stipulieren

överenskommelse [v]
- stipulate

överenskommelse [v]
- stipuler

överenskommelse [v]
- stipulare

överenskommelse [v]
- estipular

överenskommelse [v]
- bedingen
- stipuleren

överenskommelse [v]
- estipular

bestämma [v]
- fastställa
- stadga
- föreskriva

Presens particip; perfect particip; supinum
- stipulerande
- stipulerad
- stipulerat
Presens
- stipulerar
- stipulerar
- stipulerar
- stipulerar
- stipulerar
- stipulerar
Preteritum
- stipulerade
- stipulerade
- stipulerade
- stipulerade
- stipulerade
- stipulerade
Futurum
- ska stipulera
- ska stipulera
- ska stipulera
- ska stipulera
- ska stipulera
- ska stipulera
Konditionalis I
- skulle stipulera
- skulle stipulera
- skulle stipulera
- skulle stipulera
- skulle stipulera
- skulle stipulera
Perfekt
- har stipulerat
- har stipulerat
- har stipulerat
- har stipulerat
- har stipulerat
- har stipulerat
Pluskvamperfekt
- hade stipulerat
- hade stipulerat
- hade stipulerat
- hade stipulerat
- hade stipulerat
- hade stipulerat
Futurum exaktum
- ska ha stipulerat
- ska ha stipulerat
- ska ha stipulerat
- ska ha stipulerat
- ska ha stipulerat
- ska ha stipulerat
Konditionalis II
- skulle ha stipulerat
- skulle ha stipulerat
- skulle ha stipulerat
- skulle ha stipulerat
- skulle ha stipulerat
- skulle ha stipulerat
Imperativ
- -
- stipulera
- -
- -
- stipulera
- -