allmän [v]
- schnattern

allmän [v]
- gaggle

allmän [v]
- cacarder

allmän [v]
- schiamazzare

allmän [v]
- graznar

allmän [v]
- snateren

allmän [v]
- falar pelos cotovelos

pladdra [v]
- babbla
- sladdra
- låta munnen gå
- prata smörja
kackla [v]
- tjattra
- snarpa

Presens particip; perfect particip; supinum
- snattrande
- snattrad
- snattrat
Presens
- snattrar
- snattrar
- snattrar
- snattrar
- snattrar
- snattrar
Preteritum
- snattrade
- snattrade
- snattrade
- snattrade
- snattrade
- snattrade
Futurum
- ska snattra
- ska snattra
- ska snattra
- ska snattra
- ska snattra
- ska snattra
Konditionalis I
- skulle snattra
- skulle snattra
- skulle snattra
- skulle snattra
- skulle snattra
- skulle snattra
Perfekt
- har snattrat
- har snattrat
- har snattrat
- har snattrat
- har snattrat
- har snattrat
Pluskvamperfekt
- hade snattrat
- hade snattrat
- hade snattrat
- hade snattrat
- hade snattrat
- hade snattrat
Futurum exaktum
- ska ha snattrat
- ska ha snattrat
- ska ha snattrat
- ska ha snattrat
- ska ha snattrat
- ska ha snattrat
Konditionalis II
- skulle ha snattrat
- skulle ha snattrat
- skulle ha snattrat
- skulle ha snattrat
- skulle ha snattrat
- skulle ha snattrat
Imperativ
- -
- snattra
- -
- -
- snattra
- -