Presens particip; perfect particip; supinum - rutande - rutad - rutat Presens - rutar - rutar - rutar - rutar - rutar - rutar Preteritum - rutade - rutade - rutade - rutade - rutade - rutade Futurum - ska ruta - ska ruta - ska ruta - ska ruta - ska ruta - ska ruta Konditionalis I - skulle ruta - skulle ruta - skulle ruta - skulle ruta - skulle ruta - skulle ruta Perfekt - har rutat - har rutat - har rutat - har rutat - har rutat - har rutat Pluskvamperfekt - hade rutat - hade rutat - hade rutat - hade rutat - hade rutat - hade rutat Futurum exaktum - ska ha rutat - ska ha rutat - ska ha rutat - ska ha rutat - ska ha rutat - ska ha rutat Konditionalis II - skulle ha rutat - skulle ha rutat - skulle ha rutat - skulle ha rutat - skulle ha rutat - skulle ha rutat Imperativ - - - ruta - - - - - ruta - -