allmän [v]
- sich empören
- sich auflehnen

allmän [v]
- revolt
- rebel

allmän [v]
- se révolter

allmän [v]
- rivoltarsi

allmän [v]
- rebelarse
- sublevarse

allmän [v]
- rebelleren
- in opstand komen
- zich verzetten

allmän [v]
- revoltar
- rebelar

resa sig [v]
- göra revolt
- göra revolution
- göra uppror

Presens particip; perfect particip; supinum
- revolterande
- revolterad
- revolterat
Presens
- revolterar
- revolterar
- revolterar
- revolterar
- revolterar
- revolterar
Preteritum
- revolterade
- revolterade
- revolterade
- revolterade
- revolterade
- revolterade
Futurum
- ska revoltera
- ska revoltera
- ska revoltera
- ska revoltera
- ska revoltera
- ska revoltera
Konditionalis I
- skulle revoltera
- skulle revoltera
- skulle revoltera
- skulle revoltera
- skulle revoltera
- skulle revoltera
Perfekt
- har revolterat
- har revolterat
- har revolterat
- har revolterat
- har revolterat
- har revolterat
Pluskvamperfekt
- hade revolterat
- hade revolterat
- hade revolterat
- hade revolterat
- hade revolterat
- hade revolterat
Futurum exaktum
- ska ha revolterat
- ska ha revolterat
- ska ha revolterat
- ska ha revolterat
- ska ha revolterat
- ska ha revolterat
Konditionalis II
- skulle ha revolterat
- skulle ha revolterat
- skulle ha revolterat
- skulle ha revolterat
- skulle ha revolterat
- skulle ha revolterat
Imperativ
- -
- revoltera
- -
- -
- revoltera
- -