medicin [v]
- lähmen

medicin [v]
- paralyze

medicin [v]
- paralyser

medicin [v]
- paralizzare

medicin [v]
- paralizar

medicin [v]
- verlammen

medicin [v]
- paralisar

motverka [v]
- omintetgöra
- upphäva
- göra overksam
förlama [v]
- lamslå
- bedöva

Presens particip; perfect particip; supinum
- paralyserande
- paralyserad
- paralyserat
Presens
- paralyserar
- paralyserar
- paralyserar
- paralyserar
- paralyserar
- paralyserar
Preteritum
- paralyserade
- paralyserade
- paralyserade
- paralyserade
- paralyserade
- paralyserade
Futurum
- ska paralysera
- ska paralysera
- ska paralysera
- ska paralysera
- ska paralysera
- ska paralysera
Konditionalis I
- skulle paralysera
- skulle paralysera
- skulle paralysera
- skulle paralysera
- skulle paralysera
- skulle paralysera
Perfekt
- har paralyserat
- har paralyserat
- har paralyserat
- har paralyserat
- har paralyserat
- har paralyserat
Pluskvamperfekt
- hade paralyserat
- hade paralyserat
- hade paralyserat
- hade paralyserat
- hade paralyserat
- hade paralyserat
Futurum exaktum
- ska ha paralyserat
- ska ha paralyserat
- ska ha paralyserat
- ska ha paralyserat
- ska ha paralyserat
- ska ha paralyserat
Konditionalis II
- skulle ha paralyserat
- skulle ha paralyserat
- skulle ha paralyserat
- skulle ha paralyserat
- skulle ha paralyserat
- skulle ha paralyserat
Imperativ
- -
- paralysera
- -
- -
- paralysera
- -