religion [v]
- ordinieren
medicin [v]
- verordnen
- verschreiben

religion [v]
- ordain
- ordain priest
medicin [v]
- prescribe

religion [v]
- ordonner
medicin [v]
- prescrire

religion [v]
- ordinare
medicin [v]
- prescrivere

religion [v]
- ordenar
medicin [v]
- recetar
- prescribir

religion [v]
- ordineren
- wijden tot priester
medicin [v]
- voorschrijven

religion [v]
- ordenar
medicin [v]
- receitar
- prescrever

skriva recept på [v]
- föreskriva
- förskriva
- skriva ut
- rekommendera
- tillråda
prästviga [v]

Presens particip; perfect particip; supinum
- ordinerande
- ordinerad
- ordinerat
Presens
- ordinerar
- ordinerar
- ordinerar
- ordinerar
- ordinerar
- ordinerar
Preteritum
- ordinerade
- ordinerade
- ordinerade
- ordinerade
- ordinerade
- ordinerade
Futurum
- ska ordinera
- ska ordinera
- ska ordinera
- ska ordinera
- ska ordinera
- ska ordinera
Konditionalis I
- skulle ordinera
- skulle ordinera
- skulle ordinera
- skulle ordinera
- skulle ordinera
- skulle ordinera
Perfekt
- har ordinerat
- har ordinerat
- har ordinerat
- har ordinerat
- har ordinerat
- har ordinerat
Pluskvamperfekt
- hade ordinerat
- hade ordinerat
- hade ordinerat
- hade ordinerat
- hade ordinerat
- hade ordinerat
Futurum exaktum
- ska ha ordinerat
- ska ha ordinerat
- ska ha ordinerat
- ska ha ordinerat
- ska ha ordinerat
- ska ha ordinerat
Konditionalis II
- skulle ha ordinerat
- skulle ha ordinerat
- skulle ha ordinerat
- skulle ha ordinerat
- skulle ha ordinerat
- skulle ha ordinerat
Imperativ
- -
- ordinera
- -
- -
- ordinera
- -