Presens particip; perfect particip; supinum - mystifierande - mystifierad - mystifierat Presens - mystifierar - mystifierar - mystifierar - mystifierar - mystifierar - mystifierar Preteritum - mystifierade - mystifierade - mystifierade - mystifierade - mystifierade - mystifierade Futurum - ska mystifiera - ska mystifiera - ska mystifiera - ska mystifiera - ska mystifiera - ska mystifiera Konditionalis I - skulle mystifiera - skulle mystifiera - skulle mystifiera - skulle mystifiera - skulle mystifiera - skulle mystifiera Perfekt - har mystifierat - har mystifierat - har mystifierat - har mystifierat - har mystifierat - har mystifierat Pluskvamperfekt - hade mystifierat - hade mystifierat - hade mystifierat - hade mystifierat - hade mystifierat - hade mystifierat Futurum exaktum - ska ha mystifierat - ska ha mystifierat - ska ha mystifierat - ska ha mystifierat - ska ha mystifierat - ska ha mystifierat Konditionalis II - skulle ha mystifierat - skulle ha mystifierat - skulle ha mystifierat - skulle ha mystifierat - skulle ha mystifierat - skulle ha mystifierat Imperativ - - - mystifiera - - - - - mystifiera - -