Presens particip; perfect particip; supinum - marterande - marterad - marterat Presens - marterar - marterar - marterar - marterar - marterar - marterar Preteritum - marterade - marterade - marterade - marterade - marterade - marterade Futurum - ska martera - ska martera - ska martera - ska martera - ska martera - ska martera Konditionalis I - skulle martera - skulle martera - skulle martera - skulle martera - skulle martera - skulle martera Perfekt - har marterat - har marterat - har marterat - har marterat - har marterat - har marterat Pluskvamperfekt - hade marterat - hade marterat - hade marterat - hade marterat - hade marterat - hade marterat Futurum exaktum - ska ha marterat - ska ha marterat - ska ha marterat - ska ha marterat - ska ha marterat - ska ha marterat Konditionalis II - skulle ha marterat - skulle ha marterat - skulle ha marterat - skulle ha marterat - skulle ha marterat - skulle ha marterat Imperativ - - - martera - - - - - martera - -