flygning [v]
- eine Bruchlandung machen

flygning [v]
- crash-land

flygning [v]
- faire un atterrissage forcé
- se poser en catastrophe
- atterrir brutalement

flygning [v]
- fare un atterraggio di fortuna

flygning [v]
- hacer un aterrizaje forzoso

flygning [v]
- een buiklanding maken
- een noodlanding maken

flygning [v]
- fazer aterrissagem forçada

Presens particip; perfect particip; supinum
- kraschlandande
- kraschlandad
- kraschlandat
Presens
- kraschlandar
- kraschlandar
- kraschlandar
- kraschlandar
- kraschlandar
- kraschlandar
Preteritum
- kraschlandade
- kraschlandade
- kraschlandade
- kraschlandade
- kraschlandade
- kraschlandade
Futurum
- ska kraschlanda
- ska kraschlanda
- ska kraschlanda
- ska kraschlanda
- ska kraschlanda
- ska kraschlanda
Konditionalis I
- skulle kraschlanda
- skulle kraschlanda
- skulle kraschlanda
- skulle kraschlanda
- skulle kraschlanda
- skulle kraschlanda
Perfekt
- har kraschlandat
- har kraschlandat
- har kraschlandat
- har kraschlandat
- har kraschlandat
- har kraschlandat
Pluskvamperfekt
- hade kraschlandat
- hade kraschlandat
- hade kraschlandat
- hade kraschlandat
- hade kraschlandat
- hade kraschlandat
Futurum exaktum
- ska ha kraschlandat
- ska ha kraschlandat
- ska ha kraschlandat
- ska ha kraschlandat
- ska ha kraschlandat
- ska ha kraschlandat
Konditionalis II
- skulle ha kraschlandat
- skulle ha kraschlandat
- skulle ha kraschlandat
- skulle ha kraschlandat
- skulle ha kraschlandat
- skulle ha kraschlandat
Imperativ
- -
- kraschlanda
- -
- -
- kraschlanda
- -