Presens particip; perfect particip; supinum - konsignerande - konsignerad - konsignerat Presens - konsignerar - konsignerar - konsignerar - konsignerar - konsignerar - konsignerar Preteritum - konsignerade - konsignerade - konsignerade - konsignerade - konsignerade - konsignerade Futurum - ska konsignera - ska konsignera - ska konsignera - ska konsignera - ska konsignera - ska konsignera Konditionalis I - skulle konsignera - skulle konsignera - skulle konsignera - skulle konsignera - skulle konsignera - skulle konsignera Perfekt - har konsignerat - har konsignerat - har konsignerat - har konsignerat - har konsignerat - har konsignerat Pluskvamperfekt - hade konsignerat - hade konsignerat - hade konsignerat - hade konsignerat - hade konsignerat - hade konsignerat Futurum exaktum - ska ha konsignerat - ska ha konsignerat - ska ha konsignerat - ska ha konsignerat - ska ha konsignerat - ska ha konsignerat Konditionalis II - skulle ha konsignerat - skulle ha konsignerat - skulle ha konsignerat - skulle ha konsignerat - skulle ha konsignerat - skulle ha konsignerat Imperativ - - - konsignera - - - - - konsignera - -