Presens particip; perfect particip; supinum - konfiskerande - konfiskerad - konfiskerat Presens - konfiskerar - konfiskerar - konfiskerar - konfiskerar - konfiskerar - konfiskerar Preteritum - konfiskerade - konfiskerade - konfiskerade - konfiskerade - konfiskerade - konfiskerade Futurum - ska konfiskera - ska konfiskera - ska konfiskera - ska konfiskera - ska konfiskera - ska konfiskera Konditionalis I - skulle konfiskera - skulle konfiskera - skulle konfiskera - skulle konfiskera - skulle konfiskera - skulle konfiskera Perfekt - har konfiskerat - har konfiskerat - har konfiskerat - har konfiskerat - har konfiskerat - har konfiskerat Pluskvamperfekt - hade konfiskerat - hade konfiskerat - hade konfiskerat - hade konfiskerat - hade konfiskerat - hade konfiskerat Futurum exaktum - ska ha konfiskerat - ska ha konfiskerat - ska ha konfiskerat - ska ha konfiskerat - ska ha konfiskerat - ska ha konfiskerat Konditionalis II - skulle ha konfiskerat - skulle ha konfiskerat - skulle ha konfiskerat - skulle ha konfiskerat - skulle ha konfiskerat - skulle ha konfiskerat Imperativ - - - konfiskera - - - - - konfiskera - -