Presens particip; perfect particip; supinum - hinnande - hunnen - hunnit Presens - hinner - hinner - hinner - hinner - hinner - hinner Preteritum - hann - hann - hann - hann - hann - hann Futurum - ska hinna - ska hinna - ska hinna - ska hinna - ska hinna - ska hinna Konditionalis I - skulle hinna - skulle hinna - skulle hinna - skulle hinna - skulle hinna - skulle hinna Perfekt - har hunnit - har hunnit - har hunnit - har hunnit - har hunnit - har hunnit Pluskvamperfekt - hade hunnit - hade hunnit - hade hunnit - hade hunnit - hade hunnit - hade hunnit Futurum exaktum - ska ha hunnit - ska ha hunnit - ska ha hunnit - ska ha hunnit - ska ha hunnit - ska ha hunnit Konditionalis II - skulle ha hunnit - skulle ha hunnit - skulle ha hunnit - skulle ha hunnit - skulle ha hunnit - skulle ha hunnit Imperativ - - - hinn - - - - - hinn - -