trötthet [v]
- gähnen
- klaffen
- den Mund aufreißen

trötthet [v]
- gape

trötthet [v]
- bâiller

trötthet [v]
- sbadigliare
- spalancare la bocca

trötthet [v]
- bostezar

trötthet [v]
- geeuwen
- gapen

trötthet [v]
- bocejar

öppna munnen [v]
- spärra upp gapet
- spärra upp munnen
- spärra upp näbben
skrika [v]
- ge hals
- skräna
- hojta
- rya
stå vidöppen [v]
- öppna sig
stirra [v]
- glo
- starrbliga
- bliga
- koxa

Presens particip; perfect particip; supinum
- gapande
- gapad
- gapat
Presens
- gapar
- gapar
- gapar
- gapar
- gapar
- gapar
Preteritum
- gapade
- gapade
- gapade
- gapade
- gapade
- gapade
Futurum
- ska gapa
- ska gapa
- ska gapa
- ska gapa
- ska gapa
- ska gapa
Konditionalis I
- skulle gapa
- skulle gapa
- skulle gapa
- skulle gapa
- skulle gapa
- skulle gapa
Perfekt
- har gapat
- har gapat
- har gapat
- har gapat
- har gapat
- har gapat
Pluskvamperfekt
- hade gapat
- hade gapat
- hade gapat
- hade gapat
- hade gapat
- hade gapat
Futurum exaktum
- ska ha gapat
- ska ha gapat
- ska ha gapat
- ska ha gapat
- ska ha gapat
- ska ha gapat
Konditionalis II
- skulle ha gapat
- skulle ha gapat
- skulle ha gapat
- skulle ha gapat
- skulle ha gapat
- skulle ha gapat
Imperativ
- -
- gapa
- -
- -
- gapa
- -