häst [v]
- galoppieren

häst [v]
- gallop

häst [v]
- galoper

häst [v]
- galoppare

häst [v]
- galopar

häst [v]
- galopperen

häst [v]
- galopar

Presens particip; perfect particip; supinum
- galopperande
- galopperad
- galopperat
Presens
- galopperar
- galopperar
- galopperar
- galopperar
- galopperar
- galopperar
Preteritum
- galopperade
- galopperade
- galopperade
- galopperade
- galopperade
- galopperade
Futurum
- ska galoppera
- ska galoppera
- ska galoppera
- ska galoppera
- ska galoppera
- ska galoppera
Konditionalis I
- skulle galoppera
- skulle galoppera
- skulle galoppera
- skulle galoppera
- skulle galoppera
- skulle galoppera
Perfekt
- har galopperat
- har galopperat
- har galopperat
- har galopperat
- har galopperat
- har galopperat
Pluskvamperfekt
- hade galopperat
- hade galopperat
- hade galopperat
- hade galopperat
- hade galopperat
- hade galopperat
Futurum exaktum
- ska ha galopperat
- ska ha galopperat
- ska ha galopperat
- ska ha galopperat
- ska ha galopperat
- ska ha galopperat
Konditionalis II
- skulle ha galopperat
- skulle ha galopperat
- skulle ha galopperat
- skulle ha galopperat
- skulle ha galopperat
- skulle ha galopperat
Imperativ
- -
- galoppera
- -
- -
- galoppera
- -