uppförande [v]
- flirten

uppförande [v]
- flirt

uppförande [v]
- flirter

uppförande [v]
- amoreggiare
- flirtare

uppförande [v]
- coquetear

uppförande [v]
- flirten

uppförande [v]
- flertar
- paquerar
- azarar [slang
- Lat. Amer.]

Presens particip; perfect particip; supinum
- flirtande
- flirtad
- flirtat
Presens
- flirtar
- flirtar
- flirtar
- flirtar
- flirtar
- flirtar
Preteritum
- flirtade
- flirtade
- flirtade
- flirtade
- flirtade
- flirtade
Futurum
- ska flirta
- ska flirta
- ska flirta
- ska flirta
- ska flirta
- ska flirta
Konditionalis I
- skulle flirta
- skulle flirta
- skulle flirta
- skulle flirta
- skulle flirta
- skulle flirta
Perfekt
- har flirtat
- har flirtat
- har flirtat
- har flirtat
- har flirtat
- har flirtat
Pluskvamperfekt
- hade flirtat
- hade flirtat
- hade flirtat
- hade flirtat
- hade flirtat
- hade flirtat
Futurum exaktum
- ska ha flirtat
- ska ha flirtat
- ska ha flirtat
- ska ha flirtat
- ska ha flirtat
- ska ha flirtat
Konditionalis II
- skulle ha flirtat
- skulle ha flirtat
- skulle ha flirtat
- skulle ha flirtat
- skulle ha flirtat
- skulle ha flirtat
Imperativ
- -
- flirta
- -
- -
- flirta
- -