allmän [v]
- etikettieren
- beschriften
föremål [v]
- etikettieren
- mit einem Etikett versehen

allmän [v]
- label
föremål [v]
- tag
- label

allmän [v]
- étiqueter
föremål [v]
- étiqueter

allmän [v]
- etichettare
föremål [v]
- etichettare
- mettere l'etichetta

allmän [v]
- etiquetar
föremål [v]
- poner una etiqueta a
- denominar

allmän [v]
- labelen
- etiketteren
föremål [v]
- etiketteren
- van een etiket voorzien

allmän [v]
- etiquetar
- rotular
föremål [v]
- rotular
- etiquetar

stämpla [v]
- karakterisera
- inrangera
adressera [v]
- förse med etikett

Presens particip; perfect particip; supinum
- etiketterande
- etiketterad
- etiketterat
Presens
- etiketterar
- etiketterar
- etiketterar
- etiketterar
- etiketterar
- etiketterar
Preteritum
- etiketterade
- etiketterade
- etiketterade
- etiketterade
- etiketterade
- etiketterade
Futurum
- ska etikettera
- ska etikettera
- ska etikettera
- ska etikettera
- ska etikettera
- ska etikettera
Konditionalis I
- skulle etikettera
- skulle etikettera
- skulle etikettera
- skulle etikettera
- skulle etikettera
- skulle etikettera
Perfekt
- har etiketterat
- har etiketterat
- har etiketterat
- har etiketterat
- har etiketterat
- har etiketterat
Pluskvamperfekt
- hade etiketterat
- hade etiketterat
- hade etiketterat
- hade etiketterat
- hade etiketterat
- hade etiketterat
Futurum exaktum
- ska ha etiketterat
- ska ha etiketterat
- ska ha etiketterat
- ska ha etiketterat
- ska ha etiketterat
- ska ha etiketterat
Konditionalis II
- skulle ha etiketterat
- skulle ha etiketterat
- skulle ha etiketterat
- skulle ha etiketterat
- skulle ha etiketterat
- skulle ha etiketterat
Imperativ
- -
- etikettera
- -
- -
- etikettera
- -