allmän [v]
- emaillieren

allmän [v]
- enamel

allmän [v]
- émailler

allmän [v]
- smaltare

allmän [v]
- esmaltar

allmän [v]
- emailleren

allmän [v]
- esmaltar

Presens particip; perfect particip; supinum
- emaljerande
- emaljerad
- emaljerat
Presens
- emaljerar
- emaljerar
- emaljerar
- emaljerar
- emaljerar
- emaljerar
Preteritum
- emaljerade
- emaljerade
- emaljerade
- emaljerade
- emaljerade
- emaljerade
Futurum
- ska emaljera
- ska emaljera
- ska emaljera
- ska emaljera
- ska emaljera
- ska emaljera
Konditionalis I
- skulle emaljera
- skulle emaljera
- skulle emaljera
- skulle emaljera
- skulle emaljera
- skulle emaljera
Perfekt
- har emaljerat
- har emaljerat
- har emaljerat
- har emaljerat
- har emaljerat
- har emaljerat
Pluskvamperfekt
- hade emaljerat
- hade emaljerat
- hade emaljerat
- hade emaljerat
- hade emaljerat
- hade emaljerat
Futurum exaktum
- ska ha emaljerat
- ska ha emaljerat
- ska ha emaljerat
- ska ha emaljerat
- ska ha emaljerat
- ska ha emaljerat
Konditionalis II
- skulle ha emaljerat
- skulle ha emaljerat
- skulle ha emaljerat
- skulle ha emaljerat
- skulle ha emaljerat
- skulle ha emaljerat
Imperativ
- -
- emaljera
- -
- -
- emaljera
- -