allmän [v]
- denaturieren

allmän [v]
- denature

allmän [v]
- dénaturer

allmän [v]
- snaturare

allmän [v]
- desnaturalizar

allmän [v]
- denatureren

allmän [v]
- desnaturalizar

Presens particip; perfect particip; supinum
- denaturerande
- denaturerad
- denaturerat
Presens
- denaturerar
- denaturerar
- denaturerar
- denaturerar
- denaturerar
- denaturerar
Preteritum
- denaturerade
- denaturerade
- denaturerade
- denaturerade
- denaturerade
- denaturerade
Futurum
- ska denaturera
- ska denaturera
- ska denaturera
- ska denaturera
- ska denaturera
- ska denaturera
Konditionalis I
- skulle denaturera
- skulle denaturera
- skulle denaturera
- skulle denaturera
- skulle denaturera
- skulle denaturera
Perfekt
- har denaturerat
- har denaturerat
- har denaturerat
- har denaturerat
- har denaturerat
- har denaturerat
Pluskvamperfekt
- hade denaturerat
- hade denaturerat
- hade denaturerat
- hade denaturerat
- hade denaturerat
- hade denaturerat
Futurum exaktum
- ska ha denaturerat
- ska ha denaturerat
- ska ha denaturerat
- ska ha denaturerat
- ska ha denaturerat
- ska ha denaturerat
Konditionalis II
- skulle ha denaturerat
- skulle ha denaturerat
- skulle ha denaturerat
- skulle ha denaturerat
- skulle ha denaturerat
- skulle ha denaturerat
Imperativ
- -
- denaturera
- -
- -
- denaturera
- -