skepp [v]
- von Bord gehen
- an Land gehen

skepp [v]
- disembark
- debark
- go ashore

skepp [v]
- débarquer
- se rendre à terre

skepp [v]
- sbarcare
- scendere a terra

skepp [v]
- desembarcar
- bajar a tierra

skepp [v]
- van boord gaan
- aan wal gaan
- aan land gaan
- debarkeren

skepp [v]
- aproar
- aportar
- ancorar

landstiga [v]
- gå i land
- stiga i land
- gå över landgången

Presens particip; perfect particip; supinum
- debarkerande
- debarkerad
- debarkerat
Presens
- debarkerar
- debarkerar
- debarkerar
- debarkerar
- debarkerar
- debarkerar
Preteritum
- debarkerade
- debarkerade
- debarkerade
- debarkerade
- debarkerade
- debarkerade
Futurum
- ska debarkera
- ska debarkera
- ska debarkera
- ska debarkera
- ska debarkera
- ska debarkera
Konditionalis I
- skulle debarkera
- skulle debarkera
- skulle debarkera
- skulle debarkera
- skulle debarkera
- skulle debarkera
Perfekt
- har debarkerat
- har debarkerat
- har debarkerat
- har debarkerat
- har debarkerat
- har debarkerat
Pluskvamperfekt
- hade debarkerat
- hade debarkerat
- hade debarkerat
- hade debarkerat
- hade debarkerat
- hade debarkerat
Futurum exaktum
- ska ha debarkerat
- ska ha debarkerat
- ska ha debarkerat
- ska ha debarkerat
- ska ha debarkerat
- ska ha debarkerat
Konditionalis II
- skulle ha debarkerat
- skulle ha debarkerat
- skulle ha debarkerat
- skulle ha debarkerat
- skulle ha debarkerat
- skulle ha debarkerat
Imperativ
- -
- debarkera
- -
- -
- debarkera
- -