allmän [v]
- bewundern

allmän [v]
- admire

allmän [v]
- admirer

allmän [v]
- ammirare

allmän [v]
- admirar

allmän [v]
- bewonderen

allmän [v]
- admirar

se upp till [v]
- högakta
- sätta högt
- tillbedja
- tillbe
- dyrka
- falla i beundran för
- uppvakta
- svärma för
- uppskatta
- se på som ett föredöme

Presens particip; perfect particip; supinum
- beundrande
- beundrad
- beundrat
Presens
- beundrar
- beundrar
- beundrar
- beundrar
- beundrar
- beundrar
Preteritum
- beundrade
- beundrade
- beundrade
- beundrade
- beundrade
- beundrade
Futurum
- ska beundra
- ska beundra
- ska beundra
- ska beundra
- ska beundra
- ska beundra
Konditionalis I
- skulle beundra
- skulle beundra
- skulle beundra
- skulle beundra
- skulle beundra
- skulle beundra
Perfekt
- har beundrat
- har beundrat
- har beundrat
- har beundrat
- har beundrat
- har beundrat
Pluskvamperfekt
- hade beundrat
- hade beundrat
- hade beundrat
- hade beundrat
- hade beundrat
- hade beundrat
Futurum exaktum
- ska ha beundrat
- ska ha beundrat
- ska ha beundrat
- ska ha beundrat
- ska ha beundrat
- ska ha beundrat
Konditionalis II
- skulle ha beundrat
- skulle ha beundrat
- skulle ha beundrat
- skulle ha beundrat
- skulle ha beundrat
- skulle ha beundrat
Imperativ
- -
- beundra
- -
- -
- beundra
- -