Presens particip; perfect particip; supinum - bespolande - bespolad - bespolat Presens - bespolar - bespolar - bespolar - bespolar - bespolar - bespolar Preteritum - bespolade - bespolade - bespolade - bespolade - bespolade - bespolade Futurum - ska bespola - ska bespola - ska bespola - ska bespola - ska bespola - ska bespola Konditionalis I - skulle bespola - skulle bespola - skulle bespola - skulle bespola - skulle bespola - skulle bespola Perfekt - har bespolat - har bespolat - har bespolat - har bespolat - har bespolat - har bespolat Pluskvamperfekt - hade bespolat - hade bespolat - hade bespolat - hade bespolat - hade bespolat - hade bespolat Futurum exaktum - ska ha bespolat - ska ha bespolat - ska ha bespolat - ska ha bespolat - ska ha bespolat - ska ha bespolat Konditionalis II - skulle ha bespolat - skulle ha bespolat - skulle ha bespolat - skulle ha bespolat - skulle ha bespolat - skulle ha bespolat Imperativ - - - bespola - - - - - bespola - -