Presens particip; perfect particip; supinum - avfattande - avfattad - avfattat Presens - avfattar - avfattar - avfattar - avfattar - avfattar - avfattar Preteritum - avfattade - avfattade - avfattade - avfattade - avfattade - avfattade Futurum - ska avfatta - ska avfatta - ska avfatta - ska avfatta - ska avfatta - ska avfatta Konditionalis I - skulle avfatta - skulle avfatta - skulle avfatta - skulle avfatta - skulle avfatta - skulle avfatta Perfekt - har avfattat - har avfattat - har avfattat - har avfattat - har avfattat - har avfattat Pluskvamperfekt - hade avfattat - hade avfattat - hade avfattat - hade avfattat - hade avfattat - hade avfattat Futurum exaktum - ska ha avfattat - ska ha avfattat - ska ha avfattat - ska ha avfattat - ska ha avfattat - ska ha avfattat Konditionalis II - skulle ha avfattat - skulle ha avfattat - skulle ha avfattat - skulle ha avfattat - skulle ha avfattat - skulle ha avfattat Imperativ - - - avfatta - - - - - avfatta - -