allmän [v]
- sich abwechseln
- abwechseln

allmän [v]
- alternate

allmän [v]
- alterner

allmän [v]
- alternare

allmän [v]
- alternar

allmän [v]
- alterneren
- afwisselen

allmän [v]
- alternar

omväxla [v]
- växla
- tura om
- byta
- skifta
- avlösa
- gå i skift

Presens particip; perfect particip; supinum
- alternerande
- alternerad
- alternerat
Presens
- alternerar
- alternerar
- alternerar
- alternerar
- alternerar
- alternerar
Preteritum
- alternerade
- alternerade
- alternerade
- alternerade
- alternerade
- alternerade
Futurum
- ska alternera
- ska alternera
- ska alternera
- ska alternera
- ska alternera
- ska alternera
Konditionalis I
- skulle alternera
- skulle alternera
- skulle alternera
- skulle alternera
- skulle alternera
- skulle alternera
Perfekt
- har alternerat
- har alternerat
- har alternerat
- har alternerat
- har alternerat
- har alternerat
Pluskvamperfekt
- hade alternerat
- hade alternerat
- hade alternerat
- hade alternerat
- hade alternerat
- hade alternerat
Futurum exaktum
- ska ha alternerat
- ska ha alternerat
- ska ha alternerat
- ska ha alternerat
- ska ha alternerat
- ska ha alternerat
Konditionalis II
- skulle ha alternerat
- skulle ha alternerat
- skulle ha alternerat
- skulle ha alternerat
- skulle ha alternerat
- skulle ha alternerat
Imperativ
- -
- alternera
- -
- -
- alternera
- -